tisdag 14 november 2017

Vi ser oss om i världen...

Det är något speciellt med världsutställningar. Även om man är chanslös är det kul att vara på plats, att se alla hundar, träffa folk man bara mött på fb och känna atmosfären.

Carina, Annie och jag styrde kosan mot Leipzig för att delta. Ja, Shandi och Maxine fick också följa med.

Hur det gick? Vi hade jättetrevligt. Vi såg några fina hundar och vi ställde ut de allra finaste hundarna. Men bra gick det väl inte. På tysk vinnare vann Maxine sin klass och fick cert och reservcacib. Shandi kom sist (4:a) i championklass tror jag.


 
På världsvinnaren kom det fler hundar. 

 Vinnaren - Do the hokey pokey de Sincovic




 Där gick det riktigt dåligt. Shandi blev 3:a i championklass och Maxine ville inte springa (fick vg och blev alltså inget alls...). Men behållningen var stämningen och alla fina hundar och människor. Och att Annies fina lagotto Cisco blev Världsvinnare såklart - och alla perros och svenska hundar som placerade sig i finalerna. Och det goda ölet. Och sällskapet. Tja, det mesta var bra utom resultaten. Fast å andra sidan ser väl en blind att Shandi ser ut som ett ösregn... pälsen hade passerat bäst före...

TACK Carina och Annie (och lagottofolket) för härliga dagar.



onsdag 8 november 2017

And the winner is...


ALICIA HALL OCH LARA W!!!



I lördags skrällde hon min lilla stjärna. Red som en hästtjuv och vann 125 cm-klassen på Hfrk. Jättekul!! Roligare än alla hundvinster ihop. I 120 cm-klassen i fredags blev hon 7:a. Mamman blir lycklig när hon blir placerad för det inne bär vinstpengar - anmälningsavgiften tillbaka vid placering 5 eller sämre, 4 och bättre lite mer pengar. Så skulle det vara på utställningar också...

I söndag var Shandi och jag i Växjö. Hon vann också. 
Nu sitter jag i mässhallen i Leipzig och fryser. Här är Shandi fulare än hon varit på länge. Maxine vann sin klass med reserv-cacib och cert medan Shandi blev fyra. 

torsdag 2 november 2017

Vad hände sen då?

Såhär skrev jag i januari:

Jag hoppas mycket på det här året. Och ledordet skall vara glädje!

2016 började i kaos men slutade i kosmos på många sätt.

Jag vill helst lämna de första månaderna bakom mig. De tog enormt mycket energi. Jag frågar mig ibland hur jag kunde vara så dum att jag tog utsatta tjejers parti trots att det innebar att jag fick ett helt berg av motstånd emot mig och trots att det drabbade mina egna barn.

Det är enkelt. Är man en sund människa med moral och värderingar kan man inte göra något annat. Det går inte att titta på och tiga. Oavsett vem det handlar om eller vad som hänt MÅSTE vuxna människor reagera sunt. Vuxna måste vara vuxna och våra barn måste kunna lita på att vi är det.

Jag har fått erfara att inte alla vuxna uppför sig vuxet...

Det handlar inte om att vilja någon illa. Det måsta bara upp till ytan och få ett slut. Och målet måste vara att ingen mer blir drabbad (vilket tyvärr kommer att ske eftersom den som utnyttjar sin position inte förstår själv att han/hon gör det).

Det har kostat tid, energi och pengar och jag vet i tusan vad det ledde till i långa loppet - men vår klubb fick tack och lov en nystart. Vi får väl se vad som händer i framtiden. Och det handlar verkligen inte om prestige. Inte om vem som vann. I den här "kampen" fanns tyvärr bara ett stort antal förlorare - men moralen, rättvisan och rätten till sin egen kropp och sitt liv måste vinna i längden.

Jag är ingen hästmänniska och de som ev. hört mitt namn i hästvärlden har garanterat bara hört skit. Att bevisa motsatsen känns oviktigt. Jag kan vara en skitkärring. Det gör ingenting så länge det inte drabbar mina barn mer.

Så var det i januari 2017.

Efter januari hände ganska mycket.
Uppdrag Granskning-redaktionen gjorde ett program om oegentligheterna inom hästsporten (I programmet Dold). Om du inte sett programmet kan du se det här: DOLD
Svenska Ridsportförbundet återkallade en tränarlicens pga bristande förtroende för tränaren.
Kvällsposten skrev om fenomenet.
Tidningen Ridsport började skriva.
Tidningen Hippson skrev.
Tränaren som blev av med licensen valde att bli offentlig i en intrevju med Hippson.
Artikeln finns här

Vad hände sen då? Hfrk och Skånes ridsportförbund hade en clinic på Hfrk. Alicia fick vara med och rida för Henrik. Det var kul.
Men i övrigt tycker jag att det är ganska tyst.
Tack för att du finns Ulrika. Du tystnar aldrig!
Tack också till Anna Hoffert som hade modet att anmäla en man i sin klubb som skickade klart olämpliga sms. Mannen blev dömd.
Handbollsspelaren Linnea Claesson driver sin outtröttliga kamp på assholesonline. GRYM tjej!
Patrik Sjöberg är också en förebild.
Men varför är inte alla som är över 20 vuxna? Eller uppför sig vuxet.

Jag efterlyser vuxna, starka människor som vill stå upp för rättvisa och rätten till sin kropp och sitt liv. Var är ni??

Om du är intresserad av hästar, driver ett företag och gärna köper reklamplats - kontakta Ulrika! Det finns reklamplats på ponnymamman.se.

tisdag 31 oktober 2017

Perroseminarium dag två - diskussioner





Vi fortsatte vår trevliga helg med ett heldagsmöte angående de avelsrekommendationer perroklubben har. Jag tyckte att det kändes glädjande att vi verkade överens om att rekommendationerna är bra även om de är många. De måste dock vara rekommendationer och inte, som nu, formuleras som krav som vid ev. överträdelse bestraffas.

Som det är i nuläget är det oerhört svårt att följa rekommendationerna om man dessutom skall göra en kombination som man tror på. Jag har svårt för förbud, svårt för toppstyrning och tror på människans inneboende vilja att göra bra ifrån sig. Därför tycker jag att man måste förutsätta att varje uppfödare vill rasens bästa - och om inte annat sitt eget bästa. Det är den enskilde uppfödaren som har ett ansvar i tre år för den "vara" man levererat (enligt konsumentköplagen).

Nåväl, vi kändes överens om att mentaliteten är viktig och det vi behöver prioritera. Vi var väldigt överens om att reglerna för uppfödarlistan är orimliga. Jag hoppas att styrelsen lyssnar på det och ändrar dem så att fler uppfödare väljer att stå med. Syftet måste väl ändå vara att valpköpare lätt skall hitta i hunddjungeln. Inte att uppfödare lämnar klubben eller vägrar skriva på internetmedgivanden.

Min söta dotter (Alicia) och Lara gjorde come back i tävlingssammanhang med den äran. 4:a i 110 igår på hemmaklubben Hfrk. På fredag är det dags igen. Då i 120.

lördag 28 oktober 2017

Medlemsmöte och Perroseminarium - dag ett med BPH

Vi var ett entusiastiskt gäng som samlades i Studiefrämjandets lokal på Norrtullsgatan i Stockholm för att höra Ken Lundahl prata om BPH. Om 200-hundarsanalysen och hur man använder BPH i sitt avelsarbete.

Ken började med att berätta om arbetet med att ta fram BPH och hur vår ras ser ut enligt den sammanställning av 200-analysen och c-barqenkäten som gjordes av Kenth Svartberg. BPH beskriver de viktiga delarna i vardagen, det säger inte allt - men en del av hur hunden reagerar och fungerar i familjen och samhället.

Ken sa att vi vill gärna ha hundar som inte är rädda för människor - dvs har utslag på socialitet och inte fullt utslag på oro för främmande person. (Uffe och Cecilia gör BPH på bilden)
Imorgon har vi mycket att diskutera. Förhoppningsvis kanske vi kan bli överens om vad vi önskar i vår ras?
Ken förklarade också hur rasmedelvärdet fungerar, att variation är viktigt för aveln - för att kunna göra förändringar i aveln. Ovan Timjas BPH.

Det är alltid lika trevligt att lyssna på Ken som gärna delar med sig av sina enorma hundkunskaper. Tack, perroklubben, för en trevlig dag!

torsdag 12 oktober 2017

Kurser och annat

För en tid sedan var jag i Karlshamn och höll en klippkurs. Jag tror att det var ganska uppskattat. Om inte annat uppskattade Gerhard på Lyckliga Fåret att jag tog med mig ett gäng maskiner, skär och saxar från honom till försäljning och kom hem relativt tomhänt.







Det är ingen hemlighet att jag under en tid funderat mycket på att göra någonting annat än att vara lärare. Jag älskar eleverna och jag tycker om att undervisa - men skolans värld håller på att ta kål på mig. Allt som "regnar uppifrån", alla måsten, allt kaos (och då menar jag inte eleverna) och allt "någon" skall göra men som "ingen" gör... Det stressar sönder mig - och i år är det värre än någonsin. Det är inte bra. Inte hälsosamt. Att vi dessutom har en förfärlig situation för många av eleverna gör det inte lättare.

Att hålla klippkurs gav lite ny energi, att undervisa i sin egen regi och slippa all byråkrati, att inte behöva väga varje ord för att "eleverna" skall förstå och att inte behöva planera, dokumentera och fylla i måluppfyllelser i ett verktyg som inte fungerar helt fullt var befriande!

Nu i lördags var det Stockholmsgängets tur att bli lite tillklippta. Jag packade än en gång bilen full med klippbord, maskiner och annan utrustning. 11 entusiastiska deltagare, fördelat på två grupper. slöt upp på Tyresö Brukshundsklubb kl 10 resp kl. 14 (med fika emellan). Se så duktiga de var!!
Jag är sjukt imponerad av att deltagarna kom långväga för att vara med. Från Umeå, Karlsborg och Linköping t ex! Väldigt trevligt att träffa alla - och få ansikten på somliga som jag "träffat" på facebook.










På måndagkvällen hade Ola och jag sedan länge bokat konsert med Björn Skifs (hur tänkte vi när vi bokade en måndag??). Det var MAGISKT!!

Varje kväll kommer nya gästartister. Den här kvällen var det Helene Sjöholm och Lasse Berghagen.

Vi passade också på att träffa Freja och Wilma. Freja kommer förhoppningsvis att få en kull här under vintern.








onsdag 4 oktober 2017

Så ledsamt...

Ingmar, min kära vän Margaretas man, somnade in igår efter en kort tids sjukdom. 

Så sent som i mitten av augusti sågs vi och blev bjudna på en god paj till kaffet på deras mysiga veranda i Karlshamn. Så sent som igår pratade Margareta och jag i telefonen. Jag kunde väl aldrig i min vildaste fantasi drömma om att det var så nära förestående, även om jag visste att Ingmar var väldigt sjuk. 
Jag kan inte förstå att det är sant...

Jag är så ledsen för din skull, Margareta. 
Du vet att jag bara är ett samtal bort. Alltid.

Ingmar blev 71 år. Alldeles för tidigt.
Vila i frid Ingmar❤️




onsdag 20 september 2017

Söker du en ny kompis?

Sexårig tik för omplacering. Ej till barnfamilj, men ingen problemhund. Mkt vältränad, tävlad i lydnad och bruks bl a.
Hör av dig till jenny@tussberget.se (eller till mig) om du är intresserad.

fredag 15 september 2017

Kennelträff och uteblivet storslam

Tack alla härliga människor som dök upp på kennelträffen! Så härligt att se er allihop!
 Speciellt TACK till Ewa och Karolin som tog alla bilder.
 Håkan, Niña, Mattias och Joy
Matilda och Java
 En stor del av gänget minglar
 Helene hjälpte mig med lite aktiviteter. Här pallträning/kroppskontroll
 Rallylydnad
 Ringträning
 Mer ringträning Sheldon och Inez - syskon från olika kullar
 Matilda och Sheldon
 Towe och Lyra
Shandi och jag demonstrerar lite
Abba-kullen med mamma Shandi
En stor del av gänget

På söndagen var det utställning i Eslöv. Det vill vi helst glömma. 
Långa köer - många hann inte ens i tid till bedömningen - och väldigt arrogant domare som blev arg på mig av någon oförklarlig anledning. Trist för man tappar sugen...

lördag 19 augusti 2017

Ännu ett storslam

För det kan man väl kalla det när man åker hem med BIR och BIM från Ronneby Internationella utställning. Kul var det i alla fall.
Shandi BIR, Ville (Aberlours Sir Duke) BIM med CERT. Jag tror att Kalle och Gunilla är stolta över sin fina kille!