fredag 26 december 2014

Hur ska jag hinna...

Ibland har jag en förmåga att trycka in alldeles för många aktiviteter på alldeles för kort tid. Eller för det mesta är det så. Jag har en uppsats som skall vara klar 7/1. Och en tenta 7/1. Om jag börjat läsa? Skämta inte med mig. Om jag börjat skriva? Det är faktiskt bara den 27:e idag...

Jag fick en rolig julklapp av Helene. Den passar mig bra! På baksidan kan man läsa;
"Hugger det till lite i dig när du ser en särskrivning? Får du bita dig i tungan när någon säger "han" istället för "honom"? Här är spelet för dig som går igång på ordkunskap, grammatik och annat som har med språket att göra."
Japp. Det är jag! Tack Helene!


När är Katarina och Prinsen åkt hem efter jul reflekterade jag över hur ljuvligt det är med småmänniskor, men hur mycket tid det tar att passa, mata, byta, natta osv. Och hur man förändrar sitt liv över tid. Hur hann jag med det? All tid har sitt och människan anpassar sig. Faktum är trots allt att jag hade tre barn och hundvalp medan Ola jobbade i Södertälje hela veckorna och jag hann med det utan större problem. Så hade vi det nog de första två-tre åren när Alicia var liten och det är ingenting jag minns med fasa. Jo, det var lite "körigt" när Annie passade på att plåga valpen medan jag ammade... valp och bäbis är inte optimalt om man samtidigt har en trotsig treåring.


Håll med om att de var ljuvligt söta båda två! Tårarna på kinderna (efter tillsägelsen när hon nypt till valpen) syns på bilden.

Som sagt, människan anpassar sig. Nu är det andra tider och jag ser tillbaka på de åren med ett leende och en varm känsla i magtrakten. Jag saknar de där små gosiga armarna som kramade och ville vara nära, men när jag tittar på mina vackra, duktiga, skönsjungande tjejer fylls jag med en enorm stolthet och glädje över att de växt upp till ansvarstagande, omtänksamma människor. Nu får jag njuta korta stunder av andras gosiga småttingar.


Sen hittade jag den här ljuvliga bilden från februari 2005. Min älskade Bella som här bara är ungefär 4 veckor. Tänk att det snart är 10 år sedan vi hämtade henne... Och tänk så mycket som hänt sedan dess! Mitt liv har verkligen blivit annorlunda. Jag har gjort det annorlunda. Levt min dröm. Det är svårt att i ord beskriva lyckan över att få göra det jag alltid drömt om. Vi har häst. Vi har hundar. Vi har valpar med jämna mellanrum. Och vi, det är min familj. Jag har en underbar familj. En fantastisk man och tre underbara flickor. Jag är lyckligt lottad!


Den här bilden är från Malmö valp i november 2008. Min första syskongrupp. Tre fina valpar som tyvärr inte höll till aveln någon av dem. Det är så det är att vara uppfödare. Ibland går det jättebra, ibland föder man upp en stjärna. Ibland blir valpen man sparat en bra avelshund. Men för det mesta blir det inte som man tänkt sig. En fantastiskt rolig, utvecklande och väldigt kostsam hobby helt enkelt :-) Men vilken hobby är inte det?


En stjärna har jag fött upp i alla fall. Och nu är det hennes tur att föra sina gener vidare. Vi får väl se om det föds några småstjärnor. Gunnar och Shandi tyckte om varandra och vi hoppas på valpar i slutet av februari för leverans i slutet av april.


Den här bilden är från en av de första utställningarna jag var på. Malte var den första hunden jag ställde ut och den hund som väckte mitt utställningsintresse, trot att han verkligen inte var någon utställningsstjärna. Han var lite för stor, hade för mjuk päls, bar svansen lite mycket över ryggen osv. Alla hundar har något "fel", men alla hundar har faktiskt inte i utställningsringen att göra. Det har jag lärt mig med åren. Jag tycker att det är kul med utställning, men bara om hunden är tillräckligt bra (snygg och vältränad). Hundar kan vara utmärkta familjemedlemmar, tävlingshundar och till och med avelshundar utan att vara stjärnor i utställningsringen. Och de största stjärnorna i ringarna kanske inte ens har i avelssammanhang att göra.

Nu har jag varit filosofisk så det räcker för hela nästa år! Tack alla ni som förgyller min tillvaro, som hjälper mig, som gör mig sällskap, som bollar idéer och tankar - och tack Ola för att du är bäst (och för att du städar upp efter mig när jag stökar till). Tack också till alla underbara valpköpare och vänner! Utan er hade det inte varit mödan värt!

onsdag 24 december 2014

Underbaraste julen!

När man har häst och hundar är det liksom inte läge att åka bort över jul. Det är inte alla som uppskattar besök av tre hundar och inte jättemånga som vill passa en häst över jul. Det är inte heller så att vi strävar efter att åka bort... Nej, vi ville faktiskt vara hemma. Precis som vanligt :-)

I år bjöd vi dock hem dem som ville komma - och Katarina och Prinsen nappade - tjohoo!
Vi sa, som vanligt, att vi inte skulle köpa så många julklappar... och det blev som vanligt så många att det blev jobbigt att öppna dem... 
Fast årets julbord blev en succé. Dubbelmarinerad oxfilé, olika sallader, rostade potatisklyftor och rotfrukter, aioli, min egen specialsås och lite annat smått och gott. Julmat? Det är inte så gott! Det blev en skinkmacka till lunch. Perfekt!
 Kan det bli bättre? God mat. Underbart sällskap. Min älskade familj. LOVE YOU!
 Prinsen gillade sina julklappsbilar. Say no more!




 Vaddå kostym?? LÖJLIGT
 Ge mig det jag vill ha!


Coolt med jul på Sockengatan.

lördag 20 december 2014

Uppdateringen fortsätter

och det var inte riktigt så lätt som jag trodde.
Det gäller att bestämma sig för vad jag vill ha kvar och vad jag kan vara utan. Ta dig gärna en titt på sidan.
Vad saknar du? Vad kunde du varit utan? Jag uppskattar feedback!

Vi har jullov. Det är UNDERBART. Både vi och hundarna njuter av all tid vi har och skall ha tillsammans. Barnen och Maxine är i stallet - det njuter de också av. Maxine hjälpte Alicia att mocka när jag åkte därifrån... fast hon lekte mest med grepen.
Den här bilden har varit i bloggen förut. Den är tagen för ett par veckor sedan när Alicia klippte Maxine. Idag mätte jag henne och upptäckte att jag hade rätt. Hon har vuxit! 41,5 cm. Jag var orolig att hon skulle bli en miniperro.

Nu längtar jag efter smått i huset igen. Förhoppningsvis blir det verklighet i slutet av februari. Vi får väl se om tycke uppstår mellan Shandi och Gunnar.

torsdag 18 december 2014

Uppdatering påbörjad

Mitt webbhotell har bestämt sig för att göra om web-verktyget, vilket innebär att jag måste förändra hemsidan lite. Jag har börjat med förstasidan. Tyvärr hittar jag inte rätt typsnitt, men det är väl en världslig sak...

En annan världslig sak är att Shandi börjat löpa. Ja, precis i beräknad tid. Så förhoppningsvis åker vi till Gunnar i mellandagarna.Här är Gunnar förra året på My Dog. En fin och mycket trevlig kille!
Vi önskar alla "gamla" och blivande valpköpare och vänner en riktigt god jul och ett gott nytt år!

tisdag 16 december 2014

Årets sista utställning

I fredags trotsade jag stormen - som aldrig kom - och åkte till Stockholm för att gå på utställning. Med mig hade jag Bella och Shandi och huvudsyftet var faktiskt att umgås med mina släktingar. Jag hade förmånen att få bo hos Karin och Hasse på Kungsholmen. Så himla mysigt det är i S:t Eriksområdet!
Hos Karin och Hasse bor Freja - som var måttligt road av besöket. Som tur var tyckte hon mer om mig än om hundarna.
Utställningen, som var på lördagen, var väl ingen hit direkt. Kön till parkeringen var så lång att jag fick ge upp och åka till Jill som bor i Älvsjö och be henne köra dit mig. Då var jag så sen att jag missat hela hanhundsbedömningen. Trist eftersom jag sett fram emot att se hanarna... BESVIKEN!
Domaren gillade nog Shandi, men hon gillade Maritas Lisa mer. Så är det ibland.


Som vanligt skötte sig Shandi exemplariskt i ringen. Hon ÄLSKAR att visa upp sig. Springer med ordentligt driv och står som en stenstod. I LOVE HER! Hon blev till slut 3:e bästa tik och kan återigen stoltsera med titeln "Årets utställningsperro". I år med helt ointagbara 75 poäng. Förra året hade hon 73 poäng.

Gamla Bella fick också hänga med. Hon var mycket busigare och skällde lite när vi sprang. Troligen för att hon är ovan vid utställningar och inte riktigt vet vad som förväntas när hon springer. Men det gick över förväntan. Hon blev 3:e championtik med excellent. Inte så illa av en 10-åring.

Jag hann med att klippa Wilma också - och då fick jag träffa Micke, Jill, Victor och Philip (Micke är min kusin). På kvällen följde Victor med mig till Karin och Hasse (som är hans farmor och farfar) och dit kom också kusin Åsa med familj. Riktig släkthelg!

Shandi börjar nog löpa vilken dag som helst. Vi väntar med spänning!

onsdag 3 december 2014

Maxine


Jag brukar inte vara "blödig" när det gäller våra valpar. När Bella hade sin första kull var det med visst vemod jag lämnade iväg Wilma till Micke och Jill - men det var ju bestämt och henne har vi fått träffa så mycket så det var inte så svårt.
Men när Maxine föddes gjorde det ont när jag tänkte tanken att lämna henne ifrån mig. Jag intalade mig hela tiden att den perfekta fodervärden snart skulle flytta in i grannhuset och att det skulle lösa sig så småning om - men det hände ju såklart inte.

Maxine var liksom perfekt från början. Självklart var det teckningen jag var svag för.

Men när hon växte utvecklade hon också en speciell relation till både hundarna och oss. När Ola frågade mig när hon var 8 veckor vart hon skulle flytta blev han inte särskilt glad över mitt svar... Jag visste ju inte. Och jag kunde inte.
Nu är Maxine Alicias hund. Både i själ och hjärta. Hon följer Alicia som en skugga. Hon är med henne i stallet nästan varje dag och när Alicia tränar henne är hon hur följsam som helst. När jag tränar henne (ooops - i smyg, jag får inte för Alicia) är hon mycket mer flamsig.

Jag vill ju också ha en efterträdare till Shandi nu när hon "går i pension" som utställningshund. En hund som Shandi får man bara en gång i livet - men Maxine är inte fy skam hon heller. Eller vad säger ni?




Jag älskar henne! Ordentligt med bredd i fronten, mycket massa och bra vinklar både fram och bak. Mmmm... MAXINE :-)

söndag 30 november 2014

Det är inte helt dött på Sockengatan

även om det onekligen verkar så!

Bella har varit här och klippt sig. Bella är en söt tik från Spanien.

Bella bor här i Helsingborg och hennes husse tränar med henne i vår träningsgrupp. Kul med fler perros i gruppen!

I onsdags åkte jag och hämtade Niña. Tyvärr fungerar inte Niña i sin flock - och det går inte att ha hundar som inte fungerar ihop när man har många hundar. Hon har stor respekt för Bella och Shandi men jag var i ärlighetens namn lite fundersam över hur det skulle gå med Maxine.
Det var en befogad undran, för de första två dagarna verkade hon tro att Maxine var ett bytesdjur som skulle jagas, skakas och dödas. Så gör man inte ostraffat i det här huset och efter dessa två dagar lekte Maxine och Niña fint i trädgården. Skönt! I lördags kom Tommy med familj för att hämta henne och ha henne på prov.
Första rapporten lyder; Hon är underbar. Hon sov i min säng inatt och vi har varit i skogen och hämtat julgran. Låter bra so far :-). På bilden ovan sitter hon i sin nya mattes knä medan vi fikar här hemma. Åååå vad jag hoppas att det går bra! Niña är en supertrevlig hund i rätt sammanhang.

Vi väntar och väntar på att Timja och Shandi ska börja löpa... Inget är som väntans tider... 

måndag 24 november 2014

Grattis Annie!

Idag fyller min fantastiska dotter 17 år. Jag tror att hon vet hur stolt jag är över henne och hur glad jag är att just jag fick bli hennes mamma. Stort grattis på din dag Annie!